Barn och ungdomar

Barn och ungdomar

Barn och ungdomar kan också få epilepsi

Epilepsi är en sjukdom som drabbar både unga och äldre. Det vanligaste är att den dyker upp tidigt i livet eller efter att man har fyllt 75 år, men det kan även hända att personer i medelåldern blir sjuka. Barn och ungdomar kan få ett epileptiskt anfall vid något tillfälle, men det behöver inte nödvändigtvis innebära att de har själva sjukdomen. Man brukar säga att en person måste ha haft minst två anfall för att det ska vara tal om epilepsi, och i sådana fall måste en utredning inledas. Barn och ungdomar behandlas på ett annat sätt än de äldre patienterna. Detta beror på att kroppen inte beter sig på samma sätt i alla åldrar. Det är främst hormonerna som ser annorlunda ut.

Andra vanliga neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn och ungdomar är ADHD, dyslexi, dyskalkyli, Aspergers syndrom samt Tourettes Syndrom för att nämna några.

Barn och ungdomar i puberteten

Barn och ungdomar går igenom många utvecklingsfaser som kommer påverka resten av livet. En av de mest betydelsefulla och omvälvande perioderna är puberteten som alla barn och ungdomar går igenom. Det är nämligen då könshormonerna tilltar i antal, och man förändras i både kroppen och sinnet. Det kan bland annat börja växa hår på oväntade ställen, kroppen kanske ändrar form och det kan verka som att rösten lever sitt eget liv. Puberteten ser väldigt olika ut för killar och tjejer. Kvinnor utvecklas ofta fortare vilket kan innebära en förhöjd risk om man har epilepsi, eftersom den elektriska obalansen i hjärnan påverkar hur hormonerna beter sig i kroppen. För kvinnor kan det antingen bli bättre eller sämre, vilket alltså innebär att man antingen får färre eller fler anfall.

Om en ung kvinna lider av epilepsi, är det viktigt att hålla koll på menscykeln för då förändras hormonerna mycket. Sjukdomsbilden kan anta nya skepnader under de olika faserna i menstruationen, vilket i värsta fall kan innebära fler oväntade attacker. För att få bukt med detta så kan man höja sin medicindos, men det är inte helt enkelt. Medicinerna kan nämligen också störa hormonbalansen hos barn och ungdomar, vilket kan sätta stopp i hjulen för den naturliga utvecklingen. En del unga tjejer kan få oregelbunden menstruation eller pendla väldigt kraftigt i vikt. Detta är en del av medicinernas biverkningar, men för de allra flesta finns det inget alternativ, utan man måste ta mediciner.

Att få diagnosen

Tyvärr löper barn och ungdomar högre risk än äldre personer att få plötsliga anfall om de har blivit diagnosticerade med epilepsi. Detta beror på att det centrala nervsystemet är mycket mer aktivt hos unga, eftersom det fortfarande är under utveckling. Ett väldigt aktivt nervsystem tros också vara anledningen till att vissa unga får anfall utan att det för den sakens skull handlar om epilepsi. Om man bara har fått ett anfall i ung ålder, kan det bero på att hjärnan är under utveckling och att det uppkom en plötslig störning. När man har fått två eller fler anfall, talar situationen för att det är dags att söka professionell hjälp av vården.

För att diagnosticera en människa med epilepsi, krävs det att personen har fått minst två anfall utan någon uppenbar provocerande faktor. Barn och ungdomar får vända sig till barnneurologiska kliniken på sitt närmaste sjukhus för att göra en första undersökning. Vid ett sådant möte pratar man om hur anfallen gick till och vad som eventuellt kan ha föranlett dem. Läkaren kommer ställa frågor om alla olika sinnen för att kunna avgöra vilken typ av anfall det var. Började ögonen rycka och försvann hörseln? Kände patienten sig stel i ansiktet och började vissa muskler krampa? Om personen förlorade medvetandet vid anfallet, är det viktigt att höra från vittnen hur attacken såg ut. Hos såväl barn och ungdomar som hos vuxna, hoppas man att epilepsin inte ska ha påverkat den allmänna funktionsförmågan.

Medicin eller inte?

Epilepsi är en allvarlig sjukdom som i de allra flesta fallen måste medicineras. Det är obehagligt att få anfall och det kan vara rentav farligt. Eftersom problemet är neurologiskt, är det inte helt problemfritt att ge barn och ungdomar medicin. Dessa läkemedel går nämligen rakt in i det centrala nervsystemet och slår visserligen ner anfallen, men de kan råka skada massor av andra saker på vägen. Under lång tid, har vården förhållit sig tveksam till att medicinera barn och ungdomar eftersom det kan påverka deras utveckling på ett negativt sätt.

När barn och ungdomar har oturen att drabbas av epilepsi, är det viktigt att sköta sjukdomen på rätt sätt. Tillsammans med föräldrarna, lägger vårdpersonalen upp en plan för hur stor dos medicin patienten ska ta. Man kan behöva anpassa vardagen genom att till exempel minimera stress, eftersom det kan vara en faktor som utlöser anfall. I övrigt är det bara att försöka leva som vanligt.